En hemvändarkväll i december 2012. Jag råkade be om en puss på italienska och fick en. Ett halvår senare tog vi studenten och i varandras mössor skrev vi en bucket-list med väldigt lite fallskärmshoppning men väldigt många bostadsdrömmar. Vi hade bara känt varandra i en månad när jag flyttade in till Daniels 22 omöjliga kvadratmeter i Karlskrona. Men ganska snart skulle vi vidare för att stryka första punkten på listan: Stockholm. Allt vi hade fått se var delar av en kladdig originalritning. Vi hade tackat ja till 35 kvadrat på Kungsholmen!! 72 pirrigt nervösa trappsteg på Alströmergatan och pang bom var vi bombsäkra på att vi aldrig någonsin skulle kunna bo finare än så här. Men ganska snart förstod vi att Stockholm inte var för alltid för oss så vi påbörjade en annan punkt på listan. Torpdrömmen. Inte helt och hållet ett torp kanske. Vi skulle nämligen rita och bygga ett hus, till stor del av sådant som andra slänger, på mina föräldrars tomt på Öland. Vi utgick efter 8 fönster som min farfar snickrat en gång i tiden och ett år senare (och ett evigt farande varannan helg) stod 50 kvadratmeter gulligt hus med loft ganska färdigt. Lilla villa Furubo kallar vi det. Men vi skulle inte flytta in på riktigt än. Vi hade fortfarande två år kvar av studier i Stockholm. Lägenheten på Alströmergatan skulle bli byggbod och vi försökte hitta någon annanstans att bo, det gick sådär. Det hela slutade med att vi köpte en svårsåld trea på Hägerstensåsen, med färgglada fondväggar och plastmattor. Vi fixade till den lite och när vi sålde den såg den ut såhär: Daniel tog examen och tanken var ju att vi skulle bli Ölänningar men det hade dykt upp en grej. Någonting som fått oss att åka Stockholm-Kalmar, Kalmar-Stockholm varannan helg igen. Vi hade nämligen fått världens chans på 100 kvadratmeter 20-talslägenhet i Kalmar. Hyreslägenhet som skulle genomgå helrenovering och om vi hjälpte till lite skulle den bli allt vi kunde drömma om. Så så fick det bli. Sen hände det här: Nomi kom. Och vår matsal såg ut så här en dag: Och sen helt plötsligt hade vi köpt 300 kvadratmeter fallfärdig skola i Ölvingstorp och DÅ, då flyttade vi på riktigt till Öland. Och där är vi nu! Men kanske inte jättelänge till...
